Ja, jag har verkligen ont! Om man verkligen blir vis av en sne tand som långsamt plågar en till döds så skulle jag gärna vilja höra någon säga det nu! Min ena visdomstand på nedervåningen anser tydligen att det är dags att titta fram. Det anser inte jag, jag har aldrig behövt den innan. Varför, varför, varför??? Jag funderar seriöst på att låta mig själv klanta till det och stampa mig själv på stortån bara för att förflytta smärtan ett tag!

Men jag ska väl inte klaga, min mysling köpte helt utan att jag bett om det ett stort paket med Alvedon. Det hade han med sig när han kom hem från jobbet idag. Det enda jag undrar nu är om det verkligen var en oerhört fin gest eller bara ett sätt att få slut på gnällandet?! Vad vet jag? Möjligtvis en kombination?

From now on, I'm high on Alvedon!