Jag har grubblat länge över hur företag befordrar sin personal. Och jag tror att jag har kommit på ett befordranssystem hos posten i alla fall!

Det måste ju verkligen gå till såhär:

Steg 1. Välkommen till posten! Nu får du en uppsättning arbetskläder som du får ta hem och tvätta varje dag om du över huvud taget skall kunna känna dig ren och fräsh! Du får en stor påse och i uppgift att tömma hela stans postlådor.

Steg 2. Du får nu två uppsättningar arbetskläder och behöver inte tvätta fullt så mycket! Du får nu en kärra att dra post med. Nu delar du ut post, speciellt till dem som bor fyra våningar upp.

Steg 3. Mer arbetskläder varav shorts och en vattenflaska med postens logotype på. Du erbjuds nu en cykel av företaget. Du får dessutom en hjälm. Du får du distriktet med flest uppförsbackar.

Steg 4. Efter mycket trampande på cykel erbjuds du nu en flakmoped! Du får ett större distrikt men det blir endå lättare eftersom du slipper att gå. Samlade postlådor nere i trapphuset blir nu mer vanligt.

Steg 5. Du är nu nästan fullärd innom postens alla områden, vilket innebär att du nu närmar dig femtio om du startade på posten när du slutade gymnasiet. I stället för en guldklocka får du erbjudandet att jobba på landet. Du får en felstyrd postbil som du utan att behöva kliva ur enkelt kan dela uta alla morgontidningar med rätt ner i allas brevlådor.

Steg 6. Du blir erbjuden en chefsposition på ditt postkontor, men du tvingas att tacka nej för du är deltissjukskriven på grund av dåliga knän och stela leder. Sorry!

Absolut inget ont om posten! Men ibland tror jag att det är svårt att riktigt avancera inom sitt arbete (Jag menar alla arbeten). Det tar alldeles för lång tid dessutom och när man kanske får chansen så kanske man inte längre klarar av att ta den.