• Var precis ute och gjorde stan. Hur man nu kan kalla Kungälv för stan? Jaja, hursomhelst, skulle in på systemet och handla en flaska pappegojvatten, svängde därför in på tio-minutersparkeringen för att ja som sagt handla. Såg att dom hade poliskontroll precis brevid och jag pustade ut för jag hade kunnat ta mig förbi och smidigt parkera när dom var upptagna med andra bilister. Ibland får man ha tur tänkte jag.
  
  När jag hade handlat klart gick jag mot bilen igen och körde iväg, glad åt att poliserna var bakom mig.. skulle inte ha tänkt den tanken för då stod dom längre ner i rondellen också, fasen och mitt hjärta börjar slå..vet igentligen inte varför men man är så rädd att göra fel!
  
  Min vanliga otur polisen vinkar in just mig, just mig! Varför? Okej man får bara lyda..
  
  Under poliskontrollen min andra:
  
  Polisen går fram mot mig. Jag försöker tänka och vevar ner rutan (BRA!) Ett moment klart.
  
  - God dag, god dag! Säger polisen.
  - Hej, hej! Svarar jag (låter inte nervös men är jättenervös)
  - Då var det nykterhetskontroll. Säger polisen (som är jättetrevlig)
  - Okej. Säger jag och tar fram mitt körkort istället och visar stolt upp det.
  - Jaha. Säger polisen och flinar lite. Jag kan väll ta en titt på det med. (jag känner mig dum)
  - Då ska vi blåsa. Säger han, har du gjort det här förut?
  - En gång svarar jag.
  - Bra! Då vet du hur man gör..
  - Jag avbryter med att fråga om jag ska stänga av motorn?
  - Ja det kan du göra svarar polisen, ta ett djupt andetag.
  Jag tar i så att jag håller på att dö.. piiip säger apparaten.
  - Ja det var negativt och bra säger polisen.
  - Negativt? Svarar jag oroligt och pulsen går upp i 190!
  - Ja det var bra alltså, svarar polisen och harklar sig. Ha en bra dag!
  - Detsamma säger jag. Och startar bilen och åker lite vingligt iväg.
  
  Efteråt kommer jag på smådetaljer som jag glömt att göra:

• Blinka när jag svänger in till kanten.
• skruva ner radion.
• veva upp rutan igen efter polismötet. Det tog två kvarter innan jag kom på det.
• Efteråt skakig och nervös även om allt hade gått bra..

Tack alla poliser för att ni har tålamod med alla som mig (Hoppas, hoppas, hoppas att det finns värre än mig)