Jag har hört en oerhört bra låt i en speciell film, men inte vetat vad låten heter.. tills nu när jag hörde den på radio.

Jag säger bara lyssna och njut!

Cat People (Putting on fire) - David Bowie

I morse när vi käkade frukost tittade vi som alltid ut genom köksfönstret och vi kunde genast konstatera att allt inte stod rätt till. Tvärs över gatan är det ett likadant hyreshus som vårat med loftgångar. Vanligtvis kan man se in till ett äldre par som ofta sitter och dricker kaffe i sitt kök, men inte den här morgonen. Allt vi kunde se var neddragna persienner. Inget direkt livstecken.

Hemma hos oss fortsattes det att bredas mackor med smör, ost och annat gott. Det var knappt att vi märkte när en något alkoholiserad man plötsligt stod utanför tantens och farbroderns ytterdörr och ringde på. Det kanske inte verkar så märkvärdig med att någon ringer på hos någon annan, men vi kunde inte låta bli att analysera om varför denne man stod utanför deras ytterdörr. 

Men det är först nu som denna historia börjar ta fart. Mannen som stod utanför det äldre parets dörr blev aldrig insläppt, ett litet dilemma som denne grönklädda berusade man inte kunde tolerera. Han började nämligen med att ringa på som en galning, om och om igen ringde han på som om det vore ett evigt mantra. Konstigt nog blev han inte insläppt då heller. En vanlig människa hade nog i detta fall antagit det faktum att ingenting av levande form existerade i lägenheten och genast avlägsnat sig från platsen, men inte denne man. Nej, han slet genast upp brevinkastet och skrek in genom det istället. En av gångerna försökte han med en fuling där han låtsades gå där ifrån, han gick ned för trapporna men bara halvvägs för att genast rusa upp igen och puckla på dörren i ren desperation! Det såg faktiskt ut som om han funderade på om han kunde dra loss dörrkarmen för att kunna bryta upp dörren. Självklart upplevde vi detta som mycket märkligt, ja till och med lite skrämmande!

Det var aldrig någon som öppnade denna nu ökända dörr, så mannen gav upp och gick sin väg. Sekunderna senare kommer det en yngre svartklädd man med luvan uppdragen över öronen, han går upp genom samma trappa, mot samma lägenhet, mot samma dörr! Hux flux har killen låst upp dörren och tagit sig in i lägenheten. Vi kunde bara gapa..

Summering:

Vart var det äldre paret?
 

Kunde den svartklädde mannen ha varit deras barnbarn som kommit för att besöka sin exempelvis mormor och morfar?

Visste den svartklädde mannen vem den grönklädde mannen var? De borde annars ha hälsat när de gick förbi varandra nere på gatan.

Kunde det vara så att det äldre paret blivit hemskt överfallna i sitt eget hem?

Eller kunde det vara så att det gamla paret satt skräckslagna i sin lägenhet när den galna grönklädda människan försökte bryta sig in, och genast ringt sitt närboende barnbarn för att få hjälp att mota bort galningen?

Ja, vad som verkligen hände här den 7 mars får vi aldrig svar på, det enda vi vet är att det senare på dagen var upprullat i köket.